Instagram story viewer> @julben71> Posts

Julia Bendelin

@julben71

2K

followers

1077

following

Gotlänning. Företagare. Moderator. Varumärkesstrateg. Popcornhjärna. Dansfröken. Föreläsare. IT-ekonom. Mamma. Generalist. @bendelinsuniversum

POSTS STORIES REELS TAGGED

Det är klart att mina jazzladies skulle göra #stormdancechallenge Utan instruktioner. Utan träning. En tagning och en oerhört studsig matta. Kan ännu inte sluta garva!
#Storm #Gotland #dansfröken taken in Visby Dansskola by @julben71

40

3

8 hours ago

Klart 3-åringarna och jag hakar på #stormdancetrend @visbydansskola @sonjafabregat @elintstewart taken in Visby Dansskola by @julben71

316

5

2 days ago

En stor utandning. Med en liten asterisk. *

Efter en närmast oskapligt lång väntan kom äntligen samtalet från läkaren (de hade strulat till det på Lassis…).

Blodproverna ser bra ut. Röntgen visar inga metastaser eller andra tecken på spridning. Ett fantastiskt besked!

Det finns dock ett litet frågetecken vid stället där tarmen syddes ihop efter operationen. Det kan vara en inflammation, en tillfällig tarmrörelse vid röntgentillfället eller helt enkelt ingenting. Men det ska kollas upp, Ingen brådska, enligt läkaren.

Så det blev inte riktigt det där hundraprocentiga beskedet jag hade längtat efter. Men väldigt, väldigt nära.

När jag avslutningsvis frågade läkaren: ”Jaha, så då lever jag ett år till?” skrattade han och svarade: ”Ja, det kommer du verkligen att göra!”

Det där skrattet tänker jag faktiskt ta med mig.

Så nu blev det naturligtvis att gråta lite till och äntligen ta den där duschen, efter att mina nära, som väntat lika nervöst som jag, blivit uppdaterade. Och nu får även ni veta!

Tack för all omtanke, alla meddelanden och alla tummar som hållits idag. ❤️
Hej framtiden!

#tarmcancer #fuckcancer #gotland #livet

Nu tänker jag börja investera lite mer i morgondagen igen. taken in Stora Norrgårda Bendelins by @julben71

244

34

5 days ago

Scanxiety.

Ett ord jag inte visste att jag behövde förrän idag.

Det beskriver den oro som kan uppstå inför en röntgenundersökning och framför allt i väntan på svaret. Jisses, vad jag känner igen mig.

För ett drygt år sedan fick jag cancer. Sedan följde operation, cellgifter och en kropp som skulle hitta tillbaka till sig själv.

Det märkliga är att jag faktiskt har mått relativt bra. För det mesta har jag känt mig frisk. Jag har jobbat, dansat, skrattat, lagat mat och levt. Jag har till och med försonats med de ganska fula ärren på magen. De är mina nu. En del av min historia och en påminnelse om att jag är starkare än cancern.

Jag har känt en oskaplig tacksamhet över allt det där. Att jag har haft tur.

Men det finns en sak jag inte riktigt har vågat. Att lita på framtiden.

Den här tveksamheten jag har inför att söka jobb på allvar, dra igång nya projekt, boka resor och göra långsiktiga planer. Inte för att jag saknar lust, ambitioner eller idéer. Tvärtom. Utan för att det hela tiden funnits en liten reservation i bakhuvudet.

Tänk om allt måste avbrytas igen?
Det är en märklig känsla att leva fullt ut i nuet men samtidigt vara försiktig med att investera i morgondagen.

Och just nu sitter jag här och väntar. Min första stora ettårskontroll är gjord, med röntgen och blodprover och idag kl 09 skulle jag få besked om resultaten. Ett telefonsamtal som skulle ha kommit för flera timmar sedan. Jag vågar inte ringa någon av rädsla för att läkaren ska ringa. Jag kan inte ta tag i något som kräver någon sorts intellektuell ansträngning, för mina tankar är all-over-the-place. Så då får jag skriva av mig med ett inlägg istället. Terapi för Scanxiety helt enkelt. Jag får prata med er alla…

För vad händer om beskedet är dåligt? Orkar jag börja om?

Men också, märkligt nog, vad händer om det är bra? När vågar jag då släppa taget om rädslan? När vågar jag faktiskt tro på framtiden igen?

Jag inser att jag inte bara väntar på ett röntgensvar och några blodvärden.

Jag väntar på att våga planera mitt liv.
Jag skriver det här för att jag misstänker att jag inte är ensam.

Återkommer snart med ett bra besked. Det är jag nästan säker på. #tarmcancer #fuckcancer #scanxiety taken in Stora Norrgårda Bendelins by @julben71

79

14

5 days ago

Jag älskar mina katter. Jag älskar mina katter. Jag älskar mina katter. Jag älskar mina katter. Jag älskar mina katter. GAAAAAAH!!!
#kattleksak #Gotland #cats #katt taken in Stora Norrgårda Bendelins by @julben71

22

1

8 days ago

Idag fyller Noel 24 år! ❤️

För något år sedan klev du ganska stillsamt in i våra liv. Med ditt lugn, ditt härliga leende och ditt självklara sätt att vara har du sedan dess blivit en del av familjen.

Att se hur du och min Nike har det tillsammans gör mig alldeles särskilt lycklig. Du är en sådan där människa som inte gör så mycket väsen av sig, men som gör desto större avtryck. En avundsvärd egenskap!

Grattis på födelsedagen, Noel! Vi är så glada att just du finns i våra liv. ❤️

@goose.png_ @nikeelsabendelin by @julben71

46

4

8 days ago

Läser Kristofer Ahlströms ljuvliga krönika i Dagens Nyheter och kommer på mig själv med att ligga och le, både lite smånöjd och så där uppmuntrande (det senare ackompanjeras ofta av pyttesmå ivriga nickanden).

I krönikan har skribentens polett äntligen (varför har detta ord totalt kidnappats av Gert Fylking? Speciellt i dessa Nobel-tider? Jag kan knappt skriva det om det inte är med versaler och åtföljs av ett exklamationstecken…) ramlat ner: bitterhet bekämpas bäst med nyfikenhet och häpnad.

Häpnad, detta lilla ljuvliga ord. Att tillåta sig bli förundrad över stort och smått. Att ständigt jaga en tappad haka, höjda ögonbryn och kanske, kanske en antydan till gåshud.

Jag låg och funderade en stund i sängvärmen, med tre spinnande katter som stokastiskt valt att lägga sig på mig (varvid detta skrivs med telefonen precis under hakan och armbågarna uppvridna i öronhöjd, då en av dem ligger på mitt bröst och inte må störas. Förbaskat obekvämt…) och kom fram till att ”häpen” har en syster som kan visa vägen…

Näpen.
Jag vill tro att om vi kan börja se det näpna i ting, levande och döda, så kommer häpnaden springande efter.

Av någon anledning manifesterar sig ordet näpen i form av en liten tjock mus som äter på en ostbit, när jag tänker på det. Helst sitter gnagaren i princip på rumpan och håller en fet, gul, glänsande bit mellan framtassarna och morrhåren vippar glatt medan han (ja, det är en han, fråga inte varför) mumsar glatt. Han är min föreställning av att vara näpen.

Så varför mitt lite förnöjda leende när jag läser Ahlströms krönika? Antagligen för att jag redan är världsmästare på att slås av häpnad och att jag så väl vet att det fungerar som en antioxidant när det kommer till att skydda ett hjärta från att förvandlas till något svart, vidbränt eller skrumpet. ➡️ Forts.

Vårda din förundran, är min uppmaning till dig.
Plocka upp den där glänsande kastanjen som du hittade i gräset och låt dig slås av hur vacker den är.
Skrik rakt ut av glädje när en elev helt oväntat lyckas sätta en dubbel piruett (ok, jag fattar att alla inte är danslärare, men översätt till något för dig passande).
Stanna upp och applådera när du lyckas dra av plastfilmen från e taken in Stora Norrgårda Bendelins by @julben71

27

0

10 days ago

Ledig dag och nästan storm ute…
Preppar för att strömmen ska gå (det har ju hänt tidigare…).
Vädret gör att neuropatin i händerna spökar och fingrarna blir kalla och klumpiga, men det är det lilla.
Då är det bara att mysa till det och underhålla katterna som inte tycker det är kul alls att behöva vara inne.
Jag tror att en god bok och vila blir dagens melodi. taken in Stora Norrgårda Bendelins by @julben71

15

4

11 days ago

Glimmer 15/1000
Vägen hem. Höstfärgerna börjar komma.
Livet!
#Goinghome #gotland #glimmer taken in Stora Norrgårda Bendelins by @julben71

15

0

13 days ago

Behöver jag berätta att det tog exakt 30 sek innan hon skulle in igen… vem känner igen sig?

#katt #catindoor #gotland #cats_of_instagram taken in Stora Norrgårda Bendelins by @julben71

1k

80

16 days ago

Mest smör faktiskt. Nyttigt för själen. Undrar hur många jag måste provsmaka?
#kanelbullensdag #gotland #livet #hembakat taken in Stora Norrgårda Bendelins by @julben71

13

0

17 days ago

På väg till min första röntgen, ett år efter operationen och 9 månader efter avslutade cellgifter.

Plötsligt är jag nervös.
Det har jag faktiskt inte varit förut. Cancern var liksom något som skulle övervinnas. Operation. Cellgifter (som jag inte heller räknat med…). Klart och gå vidare…

Men i och med att kallelsen till röntgen kom började det plötsligt mala i huvudet:
Fan. Det kan ju komma tillbaka.
Jag är inte särskilt van vid att tänka så. Men idag har jag fjärilar i magen och det är inte av den roliga sorten.

Samtidigt är jag oskapligt tacksam för att jag lever i ett land där jag får göra den här kontrollen för 300kr. För vår sjukvård. För alla som brytt sig om mig och hejat på mig (bara nu på morgonen har jag fått flera samtal och sms från nära som vet att jag tycker att det är jobbigt, tack särskilt till er!). ❤️ Jag ska nog klara av att köra bil, även om jag får putt i armen och kontrastvätska. 🙄 Nog…

Jag avslutar som vanligt: Gå och kolla er när ni blir kallade eller om något känns knas. Ta proverna. Gör undersökningarna. Skjut inte upp det. ❤️

Förresten: vi ses på dansskolan ikväll. För livet pågår ju samtidigt.

#fuckcancer #tarmcancer #gotland by @julben71

119

27

22 days ago